Nu ska här bättras på många fronter! 

Moster Lydia med våra 3.

Nytt år, nya möjligheter! 

Vad sägs om en mer förstående fru, 

en tålmodigare och lugnare mamma, 

Mer ordning, mindre städande, 

Mer lyhördhet, mer läsa för barnen 

och mer utetid tillsammans.  

Idag satsade vi på det sistnämnda. 

Min yngsta syster är hemma från Rumänien

över jul och följde med mej och barnen ut i

skogen i över 4 timmar. 

Härligt, uppfriskande och roligt, men också så

mysigt att komma hem.. 

Värme, äta gott och nöjda barn. 

Min älskling fick lugn och ro här hemma 

efter en mysig, lugn, intensiv och rolig julledighet. 

Som tyvärr var lite mer än hans rygg klarade av,

men han återhämtar sej snabbare nu. 

Tack alla kära släktingar och vänner för

fantastiska dagar och alla fina hälsningar. 

Allt gott inför kommande tider!

När pappan är på julbord och alla kompisar redan upptagna,

fick vi lov att göra vår enkla korvlunch till något alldeles extra.

Vi kallar det för liggcafé. Har gjort det en gång förut och det är väldigt populärt.
Har bara tagit en tilläggsskiva från köksbordet och lagt några IKEA-pyssellådor under.

Nu är alla mätta och glada, pepparkakor till efterrätt, och nu ska vi göra ett sista ryck

så det blir fint här hemma till kvällen. Så vi kan spela spel !

När köket äntligen blivit fint igen,
ja då blir det pyssel i massor, klippa klistra och glada miner.

Och sen tänkte jag och dottern försöka lära oss att spela piano,
små saker tillsammans, som kan göra en så glad.

Har tagit upp en del av musikrummet till köket.
 

Efter en mans uppfångande famn, tröstande ord och peppande ideér,
efter några lösta bekymmer, världens fuskstäd och kvällsmatgäster,
ett strålande väder och en ny dag när alla 5 vaknar på rätt sida
ja då tror jag att jag börjar komma tillbaka lite, orka lite mer, vilja lite mer.

Vi får hitta de enkla lösningarna, köpa fiskpinnar, köttbullar,
Billyspizzor och annat fusk.
Lägga alla svårstädade saker i en stor kasse, för senare att ta itu med,
låta barnen se på tv ibland, och låta 2åringen få det där kexet
som han tjatar om, sänka kraven ytterligare på mamman och
bara hoppas på att alla omkring också förstår

Så måste man få göra ibland, när livet krisar och man inte räcker till.
Och viktigast av allt, att vi är rädda om varandra och alltid sätter FAMILJEN FÖRST!

Slappa måndagen!

Ganska unikt these days...

men här sitter vi, både jag och mannen

och slappar i vardagsrummet,

småpratar och skriver

Våra 3 barn leker runt oss

och ingen är irriterad

och ingen städar

och alla är nöjda.

Annars är vardagen rätt tuff..

med 3 små barn varav en är rätt intensiv

en annan som aldrig är tyst

en man som har en ryggskada som gör att man

blir lämnad själv med ansvar och allt arbete

i hemmet och med barnen.

Ja men det blir fullt upp helt enkelt,

tack o lov kan jag gå till min man å få lite

klappar och styrkekramar och pepp ibland

men det är aldrig roligt när han har så konstant ont.

Vi längtar till operation och bättre tider,

bara en vecka kvar och sen ska det gå åt rätt håll.

Tacksam är jag i alla fall..

för mina 3 fina, mjuka barn med de största hjärtan,

omsorg och kloka tankgångar.

Trots att de retar varandra, skriker och trotsar en hel del.

Och tacksam för min man, som inte är perfekt,

då tålamodet är kort och inte allt för flexibel,

men som i friskt läge är så otroligt ansvarsfull,

företagsam och omtänksam,

ett sånt rent hjärta, så rädd om sin fru,

så ärlig och uppriktig, mån om sin familj

och jag bara älskar honom så.

Den slappa måndagen får avslutas med

varma mackor och sen en film med min man 

efter nattning.

Men innan dess måste det nog städas iaf lite grand 

  Lilla pojken blir stor! 

När prinsen börjar skolan och 

livet förändras.. 

En vecka bestående av febriga barn och plötslig tvättstugerenovering!

Då tvättmaskinen gick sönder och man omöjligt kan sätta in en ny tvättmaskin

i det smutsiga, fula, äckliga, mögelrummet.. då var det inte annat än att sätta

igång och renovera, trots sommar, sjuka barn och typ handikappad man.

Med andra ord, inte sol och bad för oss. Tråkigt avslut på sommarlovet.

Ja för nu börjar dessutom vår lilla pojk i förskoleklass på måndag..

å mamma är nervös, det är stort.

Vi hoppas på att få golvet målat innan den nya vardagen sätter igång.

Imorgon ska jag och sonen packa väskan och rött äpple ska absolut med :)

Tillbaka där jag trivs bäst, tillbaka där mitt hjärta hör hemma!

Hej - dansa ur diskmaskinen med världens gulligaste 4åring utan stress

Hej - jag missar inte en enda timme med dej kära supersnabbutvecklande  2åring

Hej - jag har tid att lyssna på dina tusen funderingar idag också kluriga 6åring

Hej - vi går runt i pyjamas och låter diskberget växa idag också

För jag måste bara få uttrycka min lycka i denna oväntade vändning mitt i olyckan

Jag hade gått med på att jobba, när min man uttrycker sin längtan

att få vara hemma med barnen ett år.
För mej kändes det som en evighet, men huvudsaken är att barnen

får vara hemma med sin egen förälder, oavsett om det är mamma

eller pappa och så länge inte jag behövde jobba så mycket.
Självklart vill jag uppmuntra pappaledighet,

även om jag älskar att vara hemma med dem själv.

Från i Mars har jag jobbat. Hade en anställning på 50% fram till Januari.
Men min mans ryggskada sen nov -15 blir bara värre och i väntan

på operation inser vi att det inte funkar längre och maken sjukskriver

sej på heltid, orkar inte ens ta hand om sina egna barn till sin förtvivlan.
Dagen kom plötsligt efter en ryggutredning

och dagen efter kom jag inte tillbaka till jobbet.

Först kändes det jobbigt, jag kände mej pressad

och orättvis mot mina kollegor att bara lämna dem sådär.

Inställd på det jag förberett på jobbet inför hösten. Fina kollegor, mysiga barn.
 Men efter att jag varit tillbaka och avslutat mitt arbete

och beslutet om att jag skulle vara hemma med barnen igen var slutgiltigt

så upprymdes jag av otrolig lycka när jag insåg

att nu skulle jag få göra det jag är bäst på igen, göra det jag älskar,

slippa känna mej splittrad, slippa sakna.
 Nu behöver jag inte missa något i min 2årings snabba utveckling,

nu behöver jag inte sörja över att inte vara med min vackra sköra 4åring

och jag behöver inte fundera över hur mycket ledigt man kan med att ta

bara för att vara hemma när 6åringen kommer hem från sina första skoldagar.

Jag är fri igen och jag får göra alla mysiga utflykter och upptäcka hösten

tillsammans med mina egna underbara barn. Vara med de jag älskar.

Jag tackar Gud för denna möjlighet som kom mitt i olyckan

och jag ska verkligen ta vara på den här hösten, suga in allt gott

från mina barn och ge dem mycket tid och uppmärksamhet och

så ska jag ta hand om min sjuka man serva honom och pussa på honom mycket!

För familjen går först och nu ska jag ta hand om min!

Vissa helger hinner man inget, andra massor.

Detta var en riktigt välfylld familjehelg.

Vi har vårstädat trädgården och grillat korv på altanen

Vi har varit på picknick, druckit varm choklad och fågelskådat

Vi har pysslat och spelat familjespel

Vi har bubbelpoolat utomhus och ätit massa gott

Sen har vi varit i kyrkan och förstås hunnit med allt det där vanliga,

som lek, bråk, och lite städ,

bajsblöjor, telefonsamtal och beslut,

tjafs, missuppfattningar, krossade krukor och tårar,

skratt, bus, mjuka ord och massor av pussar.

Tacka vetja familjen, gemenskap och naturen!

Den här helgen minns vi, för den fyllde vi med många fina minnen,

vi har haft riktigt mysigt!

Det är så härligt att vara en komplett familj nu, varje helg.

Nu längtar jag till nästa.

Med många fina dagar där emellan.