Varför ? Varför då? Varför blir det så?

Den kända frågan Varför brukar man väl säga hör till 4åringen!?

För våran J började den i tidiga 3 och fortsätter än, han fyller 6 år i sommar!

Och frågorna kommer inte en eller 5 gånger om dagen utan kanske 50 gånger,

min man säger hundra, varje dag, i snart 3år!

Det sliter på öronen, hjärnan, tålamodet.

I det stora hela tycker jag det är jättebra. Det är nyttigt, lärorikt för alla parter att fråga

och det är ofta roligt och intressant, ofta gläder jag mej och tycker det är spännande

med hans tankegångar.

Men nu börjar mitt varförtålamod ta slut..

Hoppas det bara är tillfälligt som tålamodet är borta, för jag älskar ju hans prat och tankegångar, 

men nu pratar han mej tokig, min älskade, fina, kluriga lilla älskling får sin mamma arg

ibland av att aldrig kunna vara tyst. (även om jag försöker dölja det)

Småsyskonen, de stackarna hinner inte säga mycket, för att inte tala om

att försöka föra ett samtal mamma och pappa emellan.

Älskade 5åring. Din röst är underbar och du ger mej alla anledningar att älska dej så hjärtat flödar över, men ibland kan du väl vila din röst lite grann? :)

Nu ändras allt! Nej inte allt förstås, det viktiga står kvar.
Det sköna hemmalivet fortsätter för barnen, men inte för mej.

Idag, 1Mars, går min man på pappaledigt, 11 mån. framåt!

Jag blir den som måste jobba in de där pengarna..

Jag älskar inte att jobba, jag föredrar att vara hemma med barnen, alla dagar.

Men när min man säger, att den här gången ska jag vara hemma med barnen ett år!

så vill jag bara stötta. Det är ju fantastiskt! Så mycket pappatid.
Barnen är lyckliga och exalterade.

Själv har jag timvikariat på förskola och fritids. Fin personal, några gamla vänner

omkring mej och så jättegoa barn, så det ska nog funka.

Det som är så fantastiskt med denna tid vi har framöver är att jag inte alls kommer

jobba lika mycket som min man gjort, så alltså: mycket mer tid med hela familjen.

Vi blir inte särskilt låsta, jag kan tacka nej om vi vill ge oss iväg på utflykter och vi har

VARJE helg och VARJE kväll tillsammans. Det är helt ofattbart och fantastiskt!

Till skillnad från varannan helg och 50/50 när min man kom hem efter läggning.

Så jag ser faktiskt fram emot det här, mer familjetid!!

Även om jag bävar för långa dagar från mina finingar.

Jag hoppas mer på veckor med 3 dagars jobb, 9-14. Nått sånt vore ultimat :)

Jag tackar ju bara nej om det blir för mycket.

Och sen får jag komma hem på heltid igen, så jag har det att längta till också.

På mina lediga dagar ska jag lägga tid på att organisera och göra grundfint i hemmet.

Sen ska jag skriva på min bok, kanske blir mer kontinuerlig här på bloggen

och sen ha extra mycket energi till mina egna fina barn.

Det tar emot att tänka på att jag ska jobba, lämna barnen. Men jag får påminna mej själv

om att barnen går det ingen större nöd på, visst kommer de sakna mej,

men de har ju sin trygghet, sitt hem och framförallt sin fantastiska pappa!

Kärleken övervinner allt!

Jag har många hjärtan, många i min närhet som jag älskar och ger en extra tanke en dag som denna.

Jag och barnen var hemma med en hjärtkladdkaka hos en kär vän idag och hennes barn.

Jag tänker på min syster och svåger som bor på andra sidan jordklotet, som jag saknar så.

Mitt hjärta fylls också med de som inte har någon idag, framförallt de ensamma barnen.

Men de som får mest av min uppmärksamhet och kärlek idag, likt alla andra dagar,

det är mina fantastiska 3 barn som varit så fixiga, pussiga, hemlighetsfulla och omtänksamma idag.

Men huvudpersonen en dag som denna, han som fångade mitt hjärta för snart 13 år sedan,

det är min älskade make B.

Den här dikten är till dej älskling

Hela livet har jag lovat

All min kärlek vill jag ge

Dig min älskling, jag behöver

Om jag framtiden ska se

I din famn där hör jag hemma

Dina ord betyder mest

När du ser mig bultar hjärtat

Är du nära mår jag bäst

/JB

Jul jul strålande jul!

Nu är klapparna på plats och vi är redo för jul!

I vår familj är julafton väldigt stor och speciell kanske lite mer än vanligt.. 

inte nog med att det ska skrattas, ätas och ge gåvor.

Detta är dagen då Gud sände sin ende son och vi firar att frälsaren är född

men här hemma firar vi även min syster som föddes på julafton

OCH vår underbara lilla dotter som imorgon fyller hela 4 år!!

Mycket spänning och kärlek i luften, bäst att få i sej lite sömn också :)

Tjatter, mys och mellis, ja just det. De orden beskriver vår familj rätt bra.

För de är rätt tjattriga alla 3, och ska man vara helt ärlig, så är vi det alla 5.
Vår 5åring tar priset där dock, hans mun går i ett.
Sen har vi myset, för vi är nog en väldigt mysande familj. Jag föredrar mys framför bus,

mysa i soffan med barn och bok, eller gosa i sängen hela familjen, då är alla lyckliga och

alla våra barn är och har varit väldigt kramgoa och pussiga, i stort behov av fysisk beröring.

Den extremaste där, då har vi minstingen. Det finns ingen hejd på hans pussar och kramar.

Och mellis, det kan ju förekomma en eller 2 eller 3 gånger på en dag.

Mackor går åt som smör, och oftast med smör.

Sån tur är bakar jag oftast brödet, så det blir billigt.
Mellanbarnet, vår flicka, är extremast där, hon tjatar jämt om mellis, inte mat, bara mellis :)

Det här är våra finingar. för när de inte tjattrar, myser eller äter, så är pyssla mycket populärt.

Idag har våran 5åring tränat på siffror och gjort ett eget spel med hjälp av

mumintroll och klockan, ganska imponerande.

Jag och lillebror har plockat fram kläder i str 92 och

storasyster springer runt i sin egen värld och leker som vanligt.

Hon fick hela familjen involverad i hennes djurlek tidigare idag

och nu har maken snart städat fint i köket.
Detta är bara början på dagen och pappis är ledig så det verkar lovande!

Dagen börjar med frukost, pyssel och luciamys med hela familjen på Öppnaförskolan.

Solen strålar och barnen är goa. En perfekt fredag!

Storebror och lillebror ritar en teckning tillsammans. E är väldigt inne i lim o klistrande

I lövkojan 2, som egentligen bara är en vanlig enplansvilla i vit puts,
bor en snäppet mindre vanlig familj, men så konstiga är vi nog inte.
Här inne hittar du 3 små mysiga barn i åldrarna 5år, 4år och 17mån
De är resultatet av 2 människor som fann varandra för snart 13 år sedan!
Vi är Mamma 29 och Pappa 32