Här sitter jag igen, ensam efter höstlovet och väntar.

Vi hade väl hoppats så mycket, att vi trodde på det,

att bebis skulle komma innan eller under lovet.

Det här är vår senaste bebis, 2 dagar kvar till beräknat..

..inte ens en sammandragning.

Vi är fruktansvärt otåliga nu, pappa, alla syskonen, och jag.

Jag växlar mellan att sitta och glo, eller sova största delen av dagen,

till att jag inte kan sitta still, bakar småkakor och går och plockar,

men då slutar dagen i rullstolen, (som jag åker runt i typ 50/50)
och har ganska mycket ont, i både fogar, revben och rygg.

Känns så spännande att snart få uppleva det här nya livet med så stora barn,

som längtar så efter att få ta hand om sitt lilla lilla syskon!