När en (till mesta del) hemmamamma lämnat alla sina 3 barn på skolan för första gången!

Äldsta på mellanstadiet och yngsta i förskoleklass. Det är stort!

När jag sitter här hemma och med stolthet och lite sorg

lämnat vår yngsta, första dagen på skolan,

är jag otroligt glad och tacksam att få ha en

fjärde liten krabat växande i magen! Det är också stort!

Älskade liten vad vi längtar!

Snart i vecka 30, och i november får vi bli småbarnsföräldrar igen!

Eftersom jag älskar hemmamammalivet och älskar att umgås med mina barn

och älskar bebisar, så är lyckan total att få "börja om" hemmatiden med smått!

En liten hjälplös människa att få rå om, amma, pussa på, byta blöjor, söva, gosa med och älska.

Jag är nu hemma med graviditetspenning pga. corona och är glad

att kunna hämta och lämna våra barn bara på andra sidan gatan.

Mina förmiddagar blir nu häpnadsväckande tysta och lugna

och jag tänker fylla tiden med mycket skrivande och fotoprojekt.

Spännande tider framför, kommer successivt skriva mer och mer här

när småbarns- och hemmamammalivet smyger sig på igen :)

Solen fortsätter stråla och sätta fräknar på min näsa

Vinden är sval, men i lä är det mer än njutbart

Vi fortsätter upptäcka nya platser i naturen

jag fullkomligt älskar det

nya, vackra spännande gläntor och skogsstigar,

berg och utsiktsplatser

Igår glömde vi ta med oss matsäck när vi fann den mest underbara plats,
annars hade vi kunnat stanna där i timmar,

för vi hade tid, ingen öppen förskola och inget jobb

Jag, min syster, som bor hos oss p.g.a coronan och min yngsta son.

Jag började träna igår, tack vare att min syster drar med mig,

då får 4åringen hänga på med cykeln

Jag har börjat följa en bibelläsningsplan, tillsammans med alla mina tre systrar

tack vare min storasyster som sitter instängd i Indien och har mycket tid.

Vi är ute, många timmar om dagen..

Jag kan inte träffa min mellansyster denna lördag p.g.a corona

men vi har också godare kontakt, för vi ringer och hör med varandra oftare.

Kanske hämtar vi mat från någon resturang ikväll, för att stödja..

Imorgon åker jag till kyrkan och medverkar, men bänkarna kommer vara tomma,

min famlij kommer sitta hemma och titta på oss genom projektorn

Sen skyndar jag mig hem och fikar med familjen, inget kyrkkaffe..

Han som glider på moln, Han är inte den som nöjer sig

Tänk, Han nöjde sig inte med att bara skapa oss, lika sig, vackra och unika,
med en egen förmåga att skapa, med våra händer och med våra läppar.
Nej Han var inte nöjd, för vi skapade en distans, en distans i relationen som Gud inte ville ha.

Han nöjde sig inte heller, ”bara” med att skicka sin egen son för att växa upp som oss,
mitt ibland oss, uppleva de stadier vi människor är med om genom livet.
För att sen ta ALLT vårt tunga bagage och våra felsteg på sig. Och dö för oss!
Jesus Kristus, Han kom med nåd, nåd och förlåtelse.

Men nej Han kunde inte nöja sig med bara det. Han ville inte nöja sig med det.
Utan Jesus uppstår, från de döda. Visar sig för många, samlar sina vänner.
Ber dem berätta om Honom, men inte bara för att bli upphöjd,
utan för att inte någon ska behöva gå miste om Guds kärlek, nåd och förlåtelse
och det fantastiska som Han förbereder för oss i sitt perfekta rike!

Men Han nöjer sig inte där heller.
För när Jesus äntligen är redo att glida upp på ett moln, upp till Gud fadern.
Kristi himmelsfärd.
Då, då berättar Han, genom Jesus, att Han kommer skicka en annan hjälpare,
som alltid ska vara hos oss. Guds egen ande.

Han vill bo i oss, Han nöjer sig inte med att bara möta oss i kyrkan.
Han vill ha en egen relation, med var och en av oss.
Han nöjer sig inte med religion, det här handlar om relation!

Men Han nöjer sig inte här heller, där vi står idag, nej nej.
En dag, så kommer Jesus tillbaka, så som han åkte upp. För att vi, vi som vill,
ska få vara tillsammans med Gud i all evighet! DET är vad Han vill.

Det kallar jag en stor Gud!
Inte stor för att Han kan hålla jordklotet i sin hand,
utan stor för att Han, på grund av sin kärlek, går igenom allt, för DIG,
för att Han älskar dig!
Inte för att du ber dina böner, går till kyrkan eller gör goda gärningar NEJ.
För att du är du! Han älskar dig precis som du är!

En frostig morgon

När kylan faller

Träden så vackra

Och ån gör kristaller

/JB

Förra veckan blev en riktig lovvecka 

Ingen pulka, men skogen, flera utedagar, träffat goa vänner

och så har vi åkt skridskor!! 

Alla 3 barnen åkte mer eller mindre på sina små skridskor. 

Jätteduktiga! 

Jag har knappt städat nånting, myst med barnen,

mannen och spelat sällskapsspel. Sovit länge på morgnarna! 

Nu är lovet slut dessvärre, nu blir det ställa klockan igen, 

få iväg min lilla 6åring och lite ordning och reda i hemmet

och vardagen förhoppningsvis. 

Framför oss har vi terminen då min man ska bli

funktionerlig och frisk, och den sista terminen

med vår dotter hemma innan förskoleklass. 

Ser på det med både glädje och sorg, men mest spänning! 

De små är så lyckliga!
Vad härligt det är, att höra barnens underbara skratt,
och jag behöver inte ens vara där, i trädgården.
För de har snön, den mjuka, vita, formbara oändliga leksaken.

Tack Gud för snön!
Som förgyller naturen, lyser upp vår värld

och skapar underhållning för flera timmar.

Ja då var det dags att börja arbeta för att det ska bli jul här hemma!
Ganska så mysigt tycker jag, och roligt att utmana mej i hur mycket jag hinner och orkar fixa.
Här är min ambition:

Det ska bli fint förstås, städat i varje vrå, för ovanlighetens skull,
fast putsa fönster och sånt är överkurs (förutom där fingrar är tydliga)

Sen ska det pyntas, älskar julstämning. Mycket ljus och änglar,
helst inte så mkt tomtar.

Julklappar ska inhandlas, ca 2-300 per barn, plus begagnade eller
superreaböcker och liknande, kanske blir typ 3-4 paket var.
Och så har vi ju ett födelsedagsbarn på julafton med,
men det mesta paketen hade vi redan, då vi samlat på oss under året
när vi hittat något jättebilligt.

Sen är det bakning. Vi vill ju ha pepperkakor, lussekatter
och helst ännu mer. Det är ju en mysig aktivitet med barnen med.

Sen måste man ju göra köttbullar, åtminstonde, får se vad jag blir
tilldelad av svärmor, att bidra med till julbordet.

Kanske var det allt, får se om jag hinner, men nu måste jag sätta igång.

Morgonbak på köksgolvet för att underlätta för barnen att vara med.

Varför inte? Jättetrevligt och alla når till allt.

Nu blir det scones och te till frukost!

Sköna lördag!