Senaste inläggen

Av Johanna - Fredag 21 april 15:54

Igår förvånades jag över hur ovilliga vissa människor kan vara till att gemensamt

skapa en mild och trevlig värld.

Oviljan till att göra något bara för att glädja någon annan.

Oviljan till att släppa lite på sin egen bekvämlighet bara för att människor omkring ska få det bättre.

Det handlar inte bara om att prata med en tiggare eller skänka pengar till de fattiga,

som det kanske kunde verka som.

 

Utan det jag menar är attityden mot människor i vår omgivning och vardag.

Att artighet skulle vara omodernt och att alltid mitt JAG och MITT bästa ska gå först.

"Bara du tror på dej själv" eller "Viktigast är att DU mår bra av det"

Kan jag göra vad som helst bara jag själv mår bra?

Vem vill leva i en sån egocentrerad värld i längden?

 

Jag vill ge av mej själv till andra för att mitt liv ska kännas värdefullt.

Kan jag göra en liten ansträngning som hjälper någon annan gör jag det gladeligen. 
Då blir ju MIN dag mycket mer värdefull.

 

Att vara artiga mot varandra skapar en mjukare atmosfär, sålänge det inte blir falskt.

Vi behöver förståss vara ärliga och öppna mot varandra också.

Men mjuka och posetiva ord värmer, smittar av sej och ger mersmak. Kanske även om orden ibland är lite ansträngda.

 

Jag blir ledsen när jag hör att allt ska handla om oss själva och MITT välmående.

Vem tar då hand om dej när du inte orkar ta hand om dej själv?

Jag blir glad när någon hejar på mej, därför försöker jag heja på andra, för om jag kan få någon att LE, så värmer det MITT inre.

 

Jag vill absolut lära mina barn att vara artiga och tacka, hälsa, visa intresse och tacksamhet.

De mår inte dåligt av det, jag står ju inte där med piskan. Det kan man få in rätt naturligt i vardagen. Barnen gör ju som vi gör och inte som vi säger.

Men det hjälper förstås att säga, och påminna ibland också.

Vilken dyster värld det skulle bli om ingen visade tacksamhet, ingen uppsakattade någon annans ansträngning och ingen unnade någon annan ett extra hej eller ett leende.

 

Låt oss uppskatta varndra, uppmuntra varandra.

Sprida kärlek och glädje och ge av oss själva!

ANNONS
Av Johanna - Tisdag 18 april 22:37

När jobbet tar upp mer än 4 timmar per dag så måste resten av fokuset

ligga på barnen och hemmet.

Jag känner inte direkt för att unna mej att skriva lite om jag får tid över,

då unnar jag mej hellre att klappa på mina goingar.

Och kvällen, den går till mannen och nått mer hjärnavslappnande

än ihopdiktning oftast.

Så tyvärr blir det inte mycket roligt här..

Men jag kanske får mina ryck :)

 

Påsken var i alla fall härlig. Vi var hos svärföräldrarna, mycket soffa,

fika och promenader

Och mycket av vårt fokus gick till den vackra, sällsynta Mandarinanden :)

Får skriva lite mer om det och lägga upp lite bilder i veckan.

 

Glad fortsättning!

ANNONS
Av Johanna - Måndag 3 april 20:54

Så, då var internet äntligen igång igen!

Sen sist har dagarna fyllts av många vårtecken, 

som att äta ute i trädgården, sitta ute utan ytterkläder,

Fjäril i skogen, ett bi i trädgården, flugor på staketet,

städning på altanen, fräknig näsa, värme,

rullande barn i gräset och mycket mer.

 

Men det har också varit tunga beslut, förändringar och fullt upp.

Nu är hemmamamma-livet slut på riktigt :( Om så bara för i år.

Pappa får ensamrätten hemma med barnen och får njuta i mitt ställe.

Jag har fått fast jobb 50% En räddning för ekonomin men tungt för mammahjärtat.

Men 4 timmar om dagen ska jag väl överleva, när jag vet att barnen har det bra med pappa.

Jag gillar mitt jobb, värdefullt och mysigt och jag har energi kvar när jag kommer hem till mina egna,

de mina som är det finaste jag har.

Av Johanna - Måndag 20 mars 21:28

Vissa helger hinner man inget, andra massor.

Detta var en riktigt välfylld familjehelg.

Vi har vårstädat trädgården och grillat korv på altanen

Vi har varit på picknick, druckit varm choklad och fågelskådat

Vi har pysslat och spelat familjespel

Vi har bubbelpoolat utomhus och ätit massa gott

Sen har vi varit i kyrkan och förstås hunnit med allt det där vanliga,

som lek, bråk, och lite städ,

bajsblöjor, telefonsamtal och beslut,

tjafs, missuppfattningar, krossade krukor och tårar,

skratt, bus, mjuka ord och massor av pussar.

 

         

 

Tacka vetja familjen, gemenskap och naturen!

Den här helgen minns vi, för den fyllde vi med många fina minnen,

vi har haft riktigt mysigt!

Det är så härligt att vara en komplett familj nu, varje helg.

Nu längtar jag till nästa.

Med många fina dagar där emellan. 

 

Av Johanna - Torsdag 16 mars 21:42

Varför ? Varför då? Varför blir det så?

 

Den kända frågan Varför brukar man väl säga hör till 4åringen!?

För våran J började den i tidiga 3 och fortsätter än, han fyller 6 år i sommar!

Och frågorna kommer inte en eller 5 gånger om dagen utan kanske 50 gånger,

min man säger hundra, varje dag, i snart 3år!

Det sliter på öronen, hjärnan, tålamodet.

I det stora hela tycker jag det är jättebra. Det är nyttigt, lärorikt för alla parter att fråga

och det är ofta roligt och intressant, ofta gläder jag mej och tycker det är spännande

med hans tankegångar.

 

Men nu börjar mitt varförtålamod ta slut..

Hoppas det bara är tillfälligt som tålamodet är borta, för jag älskar ju hans prat och tankegångar, 

men nu pratar han mej tokig, min älskade, fina, kluriga lilla älskling får sin mamma arg

ibland av att aldrig kunna vara tyst. (även om jag försöker dölja det)

Småsyskonen, de stackarna hinner inte säga mycket, för att inte tala om

att försöka föra ett samtal mamma och pappa emellan.

 

Älskade 5åring. Din röst är underbar och du ger mej alla anledningar att älska dej så hjärtat flödar över, men ibland kan du väl vila din röst lite grann? :)

Av Johanna - Torsdag 16 mars 09:31

Idag blir det träna på cykla för 4 och 5åringen,

efter morgonpärlningen med pappa.

Sedan laga köttfärsbiffar tillsammans 

Och så öppen förskola med vännerna på eftermiddagen.

Blir en go och solig dag!

Av Johanna - Måndag 13 mars 10:27

När livet lättar

För att solen lyser

När livet lättar

För att kläderna blir mindre 

När livet lättar

För att marken torkar

Och allas humör går upp och utomhus lockar

Tänk vad solen kan göra, när den lockar fram ett leende

och barnen inte vill gå in 

Hela kroppen lättar, alla bekymmer blir mindre

När livet lättar

Då solen tränger in genom alla fönster

/JB

Av Johanna - Onsdag 8 mars 20:59

Jag blir så glad!

En äldre dam pratade med vår 5åring på apoteket igår.

Men du går på dagis va!? sa hon bland annat.

Nej! svarade sonen. De är hemma med mej eller pappan på heltid förklarade jag.

Hon blev så glad! Å vad bra! Det är det bästa ni kan göra! sa hon.

Så berättade hon: "Jag var hemma med mina barn i 13 år! Men jag hann jobba och göra karriär också!"

Massor av pepp och uppmuntran fick vi och jag blev så glad!

Tack Gud för sådana damer!

 

Sen är inte allting lätt!

När bilen, vår enda, går sönder och förmodligen inte är värd att lagas,

då kan människans hjärna frestas till tanken att visst vore det ekonomiskt enklare

att "bara" få in barnen på förskola så vi båda kan jobba och spara ihop till en bil.

Men det frestar aldrig hjärtat!

Det är fortfarande inte lätt att leva på en föräldrapenning och ett timvikariat med

några få timmar i veckan och en usel timpenning, som vi just börjat med.

Vissa skulle anse att möjligheten att stanna hemma inte fanns.

Men visst går det om vi vill. Vi vill, och vi tänker kämpa!

 

Heja benmuskler och frisk luft!

Presentation


Hemmamamma till 3 barn med en älskling till make, det är jag och det är vi!
Här får du del av
vardagstankar från en småbarnsmamma.
Åsikter och tips, hjärtliga råd och kloka ord från en hemmamamma
och förhoppningsvis en del fina dikter.
Välkommen!!

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Tjatter, mys o mellis med Blogkeen
Följ Tjatter, mys o mellis med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se